Vad gjorde jag i Kongo i veckan…

20130629-183114.jpg

Sitter på Kigalis flygplats på väg hem från en vecka i Kongo, jag luktar inte smultron och jag är trött. Slötwittrar lite och får frågan från @augesdotter om jag inte kan berätta om mitt arbete. Har tre timmar kvar till flyget ska gå så jag beställer in en Espresso farmers choice(med honung) och här är min vecka som egentligen börjar 1921.
Svenska Pingstmissionärer åker till Kongo och startar församlingar, bygger kyrkor skolor och sjukhus. Det Kongolesiska samhället brakar ihop, men kyrkan och dess verksamhet växer. Idag har CEPAC (En Pingströrelse) en miljon medlemmar i framförallt östra Kongo, 1500 skolor, 6 sjukhus, 1 Universitet, 2 radiostationer och lite till.
Kopplingarna till Sverige är fortfarande starka ett antal utvecklingsprojekt med medel från givare och SIDA förmedlas genom PMU (som jag arbetar för).
De senast årens inbördeskrig har drivit samhället i en nedåtgående spiral och tidvis har det nog varit den farligaste platsen på jorden. Mitt under brinnande krig byggdes Panzi sjukhuset med pengar i huvudsak från Sverige. Det blev ett starkt budskap om hopp till Kongoleserna – Svenskarna tror att kriget håller på att ta slut så de vågar satsa på ett sjukhus!

Tyvärr tog inte kriget eller konflikterna slut och sjukhuset som hade en specialitet på gynekologi fick ta emot allt mer kvinnor som utsatts och överlevt sexuellt våld. Sjukhusets chefsläkare Dr Mukwege som fick sin utbildning av Svenska Pingstmissionärer kunde inte längre nöja sig med att lappa ihop trasiga kvinnor han ville väcka omvärldens uppmärksamhet och få ett slut på situationen. Han började knacka på dörrar för att väcka det internationella samfundet men ingen ville lyssna under många år. Men skam den som ger sig det lossnade och nu är frågan, sjukhuset och Dr Mukwege uppe på högsta politiska nivå.

När jag satt i ett möte så fick jag ett papper i handen från en av medarbetarna som sa:
– Du som jobbar med påverkansarbete kan inte du titta på det här, det är ett underlag till ett tal som John Kerry ska ha i säkerhetsrådet nästa månad.
– …eh.. var väl min respons kändes det som.

Sjukhuset är världskänt numera och blivit en symbol för någonslags godhet i en väldigt svår situation och det är nog bara en tidsfråga innan Dr Mukwege får fredspriset. Han har en röst i världen men problemen kvarstår det sexuella våldet är strategisk krigföring som syftar till att bryta ner individer, familjer och samhällsstrukturer. Delvis handlar det självklart också om samhällets människo och kvinnosyn.
Men även om Dr Mukwege kan göra sig hörd i säkerhetsrådet och i den Amerikanska kongressen så sa han så här till oss.

– Förändringen av det här samhället kan inte komma utifrån vi måste börja med oss själva! Och den kyrka som jag tillhör (han är själv pastor inom CEPAC) har en miljon medlemmar och vi borde kunna kliva ut och förändra det här samhället.

I nästan varenda liten by i östra kongo så finns det en liten Cepac kyrka och de har en närvaro i samhället som ingen biståndsorganisation någonsin kommer att få. De är mitt ibland de fattigaste och utsatta.
Mitt uppdrag är att hjälpa våra partner organisationer att få en starkare röst i samhället och att de i sin tur ska kunna ge röst åt de som ingen har. Så självklart försöker vi hjälpa Panzisjukhuset men den här veckan samlade vi också 25 nyckelledare inom CEPAC för att inleda en process där de i slutändan har en starkare röst i samhället och kan driva värdegrundsfrågor som kvinno och människosyn, jämställdhet, korruption, våld och inte mist skulle de kunna driva försoningsfrågor allt starkare.

Förra veckan var jag i Burma och avslutade en sådan process med en annan organisation med 150000 medlemmar, nästa vecka ska jag någon annanstans (jag vet, det sket sig lite i planeringen och den här delen av bloggposten kommer varenda framtida arbetsgivare gräva fram och ställa frågan om time management bla bla… men hey jag lever ju!) men sedan tar jag semester i en sådan här.

Annonser

Om Lars Klingsbo

Jag är reflektionist och kan kontaktas via lars.klingsbo@gmail.com eller följas på twitter @klingsbolars Är du själv reflektionist så vet du ju när
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Vad gjorde jag i Kongo i veckan…

  1. Otroligt intressant att få veta mera om en okänd värld! Lycka till med det du gör, var du än gör det! Och skön ledighet!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s